Så svindlas svenska läsare, SvD

Den fabulerande journalisten Claas Relotius fick sparken från den anrika tyska tidningen Der Spiegel. Hans förfalskade reportage sågs som en katastrof som skadat tidningen rykte. Relotius fejkade sina nyheter ”avsiktligt, metodiskt och med hög nivå av kriminell energi” och ägnade sig åt ”faktafantasier”. Vi avslöjar en svensk parallell och en identisk historia

Artikel Ettbarnspolitiken i Kina: Så svindlas överblivna män
Media SvD
Webb adress http://svd.se/ettbarnspolitiken-i-kina-sa-svindlas-overblivna-man
Publicerad 190104
Skribent Ola Wong

Vi fick ett antal insändare om detta. Det har tagit tid att gräva upp fakta, spåra personer, och vad som verkligen pågick men det blev väldigt intressant. Liksom Der Spiegel journalisten Juan Moreno, som avslöjade Claas Relotius, blev vi misstänksamma.

Claas Relotius fick sparken från den anrika tyska tidningen Der Spiegel efter att det uppdagades att han hade fejkat sina nyheter ”avsiktligt, ägnat sig åt ”faktafantasier”, ”metodiskt och med hög nivå av kriminell energi” som tidningen sade. Der Spiegel agerade, man kallade det en katastrof som skadat tidningen rykte.

SvD artikeln stämmer på samma sätt inte heller överens med verkligheten. Det är snarare en mängd orelaterade fakta som godtyckligt kopplats ihop till en konstgjord falsk story. Vi har pratat med de som var med.

Artikeln är läsarblockerad så vi kan bara se en del, men den försöker ge det falska intrycket att mannen Wang skadades på grund av diktatoriska order uppifrån som tvingade till en abort och att hans födelseskador är ett resultat av en tidigare påtvingad abort beslutad av myndigheterna. Den historien är falsk precis som i fallet Claas Relotius.

Det tog tid att hitta kontakterna och gräva fram sanningen, och den är mycket annorlunda än den förfalskade artikel SvD har publicerat.

Vi vet vilket abortmedel som användes, för det fanns bara ett på den tiden. Det heter Misoprostol och det abortmedlet används fortfarande. Det var just då nytt och oprövat men idag har man närmare 40 års erfarenhet av det. Vi vet med säkerhet att uppgiften i artikeln att abortmedlet skulle ha orsakat skador på foster i kommande graviditeter inte stämmer. Vi vet även att det abortmedlet inte var tillgängligt på sjukhus i Kina på den tiden, man använde sig uteslutande av kirurgiska aborter.

Vi kontaktade Dr. Chen, och frågade – stämmer detta. Hans svar var ett klart – inte alls. Dr. Chen föddes på 40 talet, började praktisera medicin innan han nått tonåren under överinseende av sin far. De var så på den tiden, yrket ärvdes från far till son, och man började tidigt. Han är idag pensionerad, och äger ett eget sjukhus som drivs av hans två söner. Han är utbildad och ackrediterad som både medicine doktor i traditionell medicin och modern medicin och har över 50 års erfarenhet. Han var med på den tiden, och artikeln stämmer inte med verkligheten alls enligt honom. Det är faktafantasi.

En av de till leda omtjatade propaganda klyschorna är att det finns ett överskott på män i Kina så män blir över och kan inte hitta en partner. Rent statistiskt stämmer det i vissa delar av Kina i samma åldersgrupp, men verkligheten är att det finns ett stort överskott på kvinnor. Det är kvinnor som har svårt att hitta en lämplig partner. Det beror på att kvinnor väljer att söka efter en betydligt äldre man, och män söker efter en betydligt yngre kvinna som livspartner. Befolkningsökningen har gjort att det i de ömsesidiga målgrupperna finns för många kvinnor och för få män. Det är dessutom normalt i nästan alla länder att det föds 7% till 8% fler pojkar än flickor

Det bekräftas även av traditionella kinesiska ”matchmakers”. En veteran i Peking, 74 åriga Zhu Fang, som är en av Pekings ledande äktenskapsförmedlare, bekräftar det. Han har nära tre gånger så många kvinnor registrerade som söker en man än män som söker en kvinna. Han har hjälpt 1,665 par att hitta en partner genom åren. Männen hittar som regel snabbt en kvinna säjer han, men det betydligt svårare för kvinnor. Traditionen att anlita en äktenskapsmäklare är stark i Kina, och han har ingen brist på kunder.

Överskottet på män finns dessutom huvudsakligen som ett minne från den tid då Kina huvudsakligen var ett agrart samhälle, men de personerna är idag över 60 och letar inte precis efter en partner för att bilda familj. Det är genom att mörka sådana fakta som information förfalskas och svenskar med flera missleds med sådana här fejknyheter.

Detta är ett exempel från census 1982. Eftersom kvinnor alltid söker en äldre man och män söker en yngre kvinna finns det i just detta exempel bar hälften så många män tillgängliga som kvinnor som söker en man. Alltså ett ganska massivt kvinnoöverskott. Propaganda mörkar detta enkla faktum.

En annan till leda omtjatad propaganda klyscha är att flickor aborterades. Det stämmer inte heller utan är lögn. Anledningen kommer vi till. Det föddes dock fler pojkar därför att dels använde man en speciell kalender, vid befruktning på en viss dag var sannolikheten större för en son eller flicka. Den finns och används än idag, men idag vill de flesta i städerna ha flickor, två barn är vanligt och det har varit så länge, och man vill ha en av vardera. I vissa områden föds idag betydligt fler flickor än pojkar. En avlägsen landsortsskola vi besökte för ett tag sedan hade 12 flickor och en pojke som elever.

https://www.yourchineseastrology.com/calendar/baby-gender-predictor.htm#Chinese%20Baby%20Gender%20Chart%202019

En annan metod var att använda naturmediciner, och forskare vet idag att det kan påverka, men inte styra, vilket kön barnet får. På så sätt blev det förr fler pojkar än flickor som föddes.

Orsaken till att man ville ha åtminstone en son i det dåvarande agrara Kina var att när flickorna gifte sig flytta dom till mannens familj, och om det inte fanns en son, vem skulle då ta hand om gården och de gamla. Att ha åtminstone en son var en fråga om överlevnad. Ibland bytte man barn i byarna för att lösa problemet eller adopterade. Tanken att pojkar är viktigare finns kvar, ironiskt nog hos äldre kvinnor, men de kvinnorna är idag i 80-årsåldern och fortfarande bestämt hävdar att män skall försörja familjen och kvinnor ta hand om hemmet. De yngre generationerna nickar instämmande och sedan gör som dom själva vill.

Sedan måste vi förstå vad Kina var likt på den tiden, knappast en uppmuntrande bild. Detta var just efter den katastrofala Mao regimen och slutet på kulturrevolutionen. Kina var kört i botten. Privata hem hade ingen telefon, inte heller företag, nästan alla företag var statliga och endast högre befattningshavare som professorer eller generaldirektörer hade telefon. Internet fanns naturligtvis inte.

Folkhälsan var körd i botten, kosthållningen kunde minst sagt varit bättre, sjukhusen var primitiva, nästan ingen teknisk utrustning fanns, och inga pengar att köpa någon för, och även om man hade hållit traditionell medicin vid liv saknade personalen den mest fundamentala utbildningen och kunskaperna i modern medicin. Det är lögn att flickebarn aborterades, helt enkelt därför att det fanns ingen varken metod eller utrustning, speciellt på landsbygden, som kunde avgöra vilket kön barnet hade innan födseln.

Att problemen orsakats av en ”bieffekt av det starka abortmedlet” stämmer inte heller. Det abortmedlet används än idag, och man har nu 40 års erfarenhet och vi vet med säkerhet att dessa abortmedel inte ger några sådana biverkningar. Abortmedel användes helt enkelt inte på den tiden på sjukhusen. Sjukhuset hade varken pengar eller möjlighet att ha tillgång till det. Man använde 100% kirurgisk abortteknik på sjukhusen.

Att tjänstemännen från något familjeplaneringskontor skulle plötsligt ha upptäckt barnen är också uteslutet. Dessa samhällen är små och mycket nära sammanvävda, och det hade varit helt omöjligt att hemlighålla både graviditeter och barnen. Dom hade definitivt förts i i folkbokföringen, Hukou. Dessutom fanns inga böter eller bestraffningar för att ha för många barn som propagandan ofta påstår. Man arbetade med övertalning, och det var dessutom helt normalt på landsbygden att man fortsatte skaffa barn tills man fick en pojke. Däremot förekom det att korrumperade tjänstemän ibland försökte ta ut en egenmäktig ”avgift” som naturligtvis gick rätt i deras egna fickor. Staten betalade kostnaderna för ett barn, men följande barn skulle familjen själva betala. Kostnaden idag är omkring 12,000 kronor, men det finns ingen ”kronofogde” för att driva in skulden så om någon inte kan betala måste det skrivas av.

Dr. Chen har sett och upplevt detta många gånger, och han ser sannolikheten för ett helt annat scenario som mycket stark. Han har själv sett och upplevt detta i första hand många gånger. Information i väst om detta är nog bland det mes förljugna någonsin.

Det började egentligen, intressant nog, under Mao-regimen som en tvåbarnspolicy. Ett census från 1982 ger en klar indikation vid 20-årsåldern, alltså barn födda omkring 1960. Året 1970, alltså mitt under kulturrevolutionen, infördes en tvåbarnspolicy formellt, och 1979 blev det en ettbarnspolicy, som snart återgick till en tvåbarnspolicy i praktiken, för det infördes mängder av undantag.

Folkhälsan var körd i botten under Mao regimen, och barn behöver omsorg, vård, mat och utbildning. En lärare, som fadern, hade typiskt en inkomst på 40 kronor, i månaden, något som mörkas i SvD artikeln. Mao regimen hade i praktiken avskaffat all utbildning, utom den ideologiska, kunskaper om familjeplanering var näst intill obefintliga. Ettbarnspolicyn fungerade med övertalning, några straff eller böter fanns inte. Däremot var kommunen skyldig att betala för förlossningen och sjukhus kostnaderna för det första barnet, men familjen fick betala för alla kommande barn. Däremot fanns ingen kronofogde som kunde göra indrivningar.

Vad som hände är med största sannolikhet detta.

När modern blev gravid för sjätte gången insåg man att ytterligare ett barn skulle sätta för stor press på familjeekonomin. En abort på ett sjukhus var då inte gratis, och det fanns inga pengar i familjekassan till det.

Förmodligen vände hon sig till byns ämbetsmän för råd. Det hade varit normalt, men utan att veta att dessa ämbetsmän var allierade med gangsters och korrumperade. Dom rådde henne förmodligen att gå till ett ”privat sjukhus”, i verkligheten en illegal abortklinik som drevs av ett gangstersyndikat i maskopi med ämbetsmännen. Det skulle bli enkelt, allt hon skulle behöva göra var att ta ett piller. Personalen var inte medicinskt utbildade och använde just abortmedlet vilket ännu inte var godkänt för bruk i vanliga sjukhus. Aborten genomfördes, men har mycket otrevliga biverkningar och nu sattes hon i skuld till den illegala abortkliniken. Familjen kunde inte betala skulden, och då la man på ränta och straffavgifter godtyckligt. Skulden steg.

Sedan blev hon gravid igen och tvingades tillbaka till samma illegala abortklinik. Biverkningarna är mycket otrevliga och troligt är att abortbehandlingen avbröts denna gång, och då föds ofta fostret med allvarliga och just sådana typiska skador som drabbade Wang. Detta är mycket väldokumenterat idag.

Avgiften påstods från början vara billig, men en gång i klorna på gangstern blev familjen utsatt för utpressning när man inte kunde betala omedelbart och gangstersyndikatet ville ha mer pengar i ränta och avgifter. Det var nog därför, och för att utöva utpressning, som hemmet skadades och man tog familjens tillhörigheter som betalning. Det är även troligt att gangstern kontaktade arbetsgivaren utpressningssyfte och mannen förlorade jobbet till följd av det.

Dr. Chen känner väl till att medlet definitivt aldrig skulle inte ha orsakat några skador på nästa barn och det är väldokumenterat i 40 år av medicinsk litteratur.

En annan faktor han påpekar är att kvinnan hade förmodligen nått en för hög ålder för att föda barn. Inte att förglömma det mycket dåliga allmänna hälsotillståndet i landet efter Mao regimen. Biologiskt var folk betydligt äldre än idag vid samma ålder. Sådana problem var just mycket typiska för den situationen. Andra problem Dr. Chen nämnde var Downs syndrom, synskador, grön starr, deformerade ansikten, och albinos.

Ytterligare ett problem här var att folk gifte sig inom ett mycket begränsat samhälle, och inaveln skapade problem. Det är ett problem till denna dag i Kina i mindre samhällen.

Lägg till att folk i Kina gärna förvanskar fakta för att skydda familjen rykte, man får inte tappa ansiktet genom att beskylla modern för något, så sanningen kan i efterhand bli förvrängd.

Kina har lyft 800 miljoner människor ur fattigdom, fortsätter att lyfta omkring 10 miljoner om året, och har gått från ett samhälle i fattigdom med över 50% analfabetism, som nästan är utrotad idag, och har en av världens högsta utbildningsnivåer. Över 90% av befolkningen är entusiastiska över framtiden, nästan lika många stöder öppet regimen.

Artikeln ger det förfalskade intrycket att Wangs födelseskador var ett resultat av regeringens diktatoriskt påtvingade ettbarnspolitik, medan verkligheten är att ettbarnspolicyn infördes för att skydda medborgare mot just vad som hände Wang. Ettbarnspolicyn innebar även intensiva utbildningskampanjer i familjeplanering och annan utbildning för att förhöja välfärden och levnadsstandarden, och som vi vet var det mycket framgångsrikt.

Det känns bara så tråkigt att kvaliteten när det gäller Kina är så låg och att SvD fortsätter med samma slags falska publiceringar som fick Claas Relotius sparkad från Der Spiegel. Man vilt och osakligt kopplar ihop orelaterade fakta, lägger till och drar ifrån och förvränger, och på så sätt skapar just de faktafantasier som fick Der Spiegel att reagera, bara att svenska media fortsätter.

Syftet med att publicera sådana historier förefaller att förfalska, skända, nedvärdera, förnedra och förtala kineser och deras land Kina. SvD gör uppenbart varken några kritiska faktakontroller, faktaanalyser eller ens rimlighetsbedömningar och det öppnar för att enstaka journalister fortsätter att leverera falskt material som är mer av personliga åsikter med personliga politiskt influerade förvrängningar. Allt detta skapar en skev och förfalskad bild av nationen Kina. Samtidigt går det allt sämre för svenska MSM och man försöker förlita sig alltmer på skattefinansiering, vilket möter allt större motstånd från en skattetrött befolkning. En ändring måste ske.

Media har en nyckelroll att skapa goda relationer med andra länder, och Kina i synnerhet, med tanke på utvecklingen. SvD motsvarar knappas även lågt ställda förväntningar. Det vore helt klart en fördel för Sveriges framtida välfärd att i framtiden förmedla en riktigare faktabaserad bild av dagens Kina än denna förvrängs bild och smutskastning

FN redaktionen
Artikeln kan fritt återges med angivande av källa, CC0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s